Kontaktkarta 2013

Ibland har man bara....flyt.

Hade fått en timme över i Helsingborg innan det skulle bära av hemåt.
Så jag tog en runda genom centrum i min gamla hemstad.
Alltid kul att se vad som fallit ifrån och kommit till. Kameran över axeln men någon intention att fotografera hade jag nog inte.
Men så inser jag att jag hamnat mellan ett spännande glashus, nergången till ett underjordiskt garage visade det sig, och ett övergångsställe. Reflexer och färger får mig att lyfta kameran, testa.
Tanken om möjliga bilder var väckt.























Lite längre fram stöter jag på ett spännande motljus.
Skuggor och en rullator. Gör ett försök.

I vänster ögonvrå ser jag en rörelse och trycker iväg några rutor på instinkt.
Rörelse åt höger, försöker få plats med personerna till vänster.
Sviissh.
En skateboard.
Hästsvans.
Borta.

Dags att gå till bilen.
Det är en liten lokalgata ner till parkering, kanske 100 meter lång.
Längst ner ser jag några ungdomar. När jag kommer närmare börjar ett par att kyssas. Men det är en tråkig omgivning. Ingen bild.
Så jag går förbi.

Slänger en blick över axeln.
Där kommer en man gående.
Tre snabba tryck.
Har jag fått med allt? Ansikten, ljuset? Och fötterna?!
Hatar avklippta händer och fötter.

Men det är inte slut med det.
Ett par månader senare går jag igenom bilderna igen.
En känsla av att där finns en missad bild.
Minnet av en flyktig tanke.
En kompositon.

Som sagt, en komposition. Men en gatans rörighet också.
Människor i staden.
Skyltar, ljus, mönster.
Den här växer alltmer för mig själv.
Den som jag nästan missade.