Street, inte bara en plats.

Då drar jag det här med street ett varv till. Lyssnade på radio, Stil tror jag att det var, och de pratade om streetmode.
Något som är sprunget ur den urbana miljön.

Visst, tankarna gick till den lite segdragna debatten om vad streetphotography ska vara.
Är.
Borde vara.

Streetphotography, streetfashion, streetstyle, streetsmart, streetfood.

Verkar som om ordet street får klä många uttryck. Ordet i sig står för ett uttryck, inte nödvändigtvis en plats.

Men om jag ska försöka mig på en gemensam nämnare så tror jag att det kan vara något spontant, urbant och organiskt.

 -Spontant för gatans ständigt föränderliga spel.

 -Urbant för att det oftast är i den miljön som dessa termer används.

 -Organiskt för att den stil och det uttryck som ofta syftas på, förväntas ha växt ur den offentliga och öppna miljö som gatan är.

Hjälper det här i pratet om vad som är streetphotography?

Nä, tror inte det. Kanske befriar det några av oss gamla stötar som alltid mumlar om CartierBresson, Tony Ray-Jones, Robert Frank så fort ämnet kommer på tal. Kanske vi skulle se på hela genren som ett uttryck.
En känsla.

Eller inte.