Fotografi.
Alla är fotografer som bekant.
Det plåtas vänner, barn, föräldrar, födelsedagar, lucior. Och självporträtt.
Sen ut med allt i det digitala flödet.
Swoosh................
Och vi som tycker att vi är förmer beklagar oss.
Det är ju inte riktig fotografi, det där.
Så vi går ut och skapar. Eller letar i hårddiskarna efter gamla mästerverk.
Plockar, väljer och putsar.
Fint blir det. Seriöst.
Värt en egen utställning eller rentav en bok.
Egentligen.
Tycker vi kanske.
Och så ut med det i det digitala flödet.
Swiiiish.............
Visserligen väljer en del av oss var det ska hamna.
Grupper och sällskap.
Så att vi kan beundras.
Av andra som vill beundras.
Och kanske beundra.
Fint så.
Men ibland kan jag inte undra varför jag gör det.
Bekräftelse. Javisst.
För att dela med mig. Jovars.
För att begåva världen med min konst. Öhh.
Vad jag menar är att jag är lite trött på det hela.
Enstaka bilder som fladdrar iväg. I sammanhang som jag nog egentligen inte är så klar över.
Eller vet vad de är.
Så jag tror att det räcker nu.
Facebook, Flickr och allt det där.
Ska vänta med att lägga ut något tills jag har något nytt. Och bra.
Snart.
Tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar