fredag 18 september 2015

Dunka solen!


I ett flöde.


Instagram. Det där flödet som är så populärt har fått mig fast.
Och undrande. Vad ska vi med det till? 
Jag fyllde Uppsala Fotofestivals Instagramkonto under en vecka och det var ju kul. I en vecka. Lite som ett knäck med fria tyglar. Fast jag undrar ändå, vad är grejen?  


När jag ser hur dessa bilder bara passerar förbi som i en aldrig sinande ström blir jag så stressad. Vill liksom stanna, komma tillbaka och begrunda. 


Läste i GP häromdagen att Instagram  är en feministisk frizon. Ett ställe där selfies ger personer, och tydligen främst kvinnor då enligt författaren, en plats att visa upp sig för varandra. Utan att bli betraktade av fel personer. 
Kanske det.

tisdag 15 september 2015

Shortlisted!

Det ska vara en fotobok i år. På festival.
Och varje fotoboksfestival ska ha en tävling.
Det heter "Dummy award".
Och det har inget med "...for dummies" bokserien att göra.
Fast när man ser en del bidrag så...
Men det är väl jag som inte fattar helt enkelt.

Hursomhelst så kunde jag inte motstå frestelsen i början av sommaren.
Det var nämligen gratis. Och det gillar jag. Det blir ju inget av ändå.

"We are happy to announce that you have been shortlisted for the Spine Dummy Award 2015! The winner will be presented Saturday 12/9, 15.30 at Mindeparetementet (Kungl. Konsthögskolan) - Slupskjulsvägen 26B, Stockholm."

Tamejfan!


Och även om de inte valde mig, så var det kul att få komma fram.

 
"Shortlist:
Dry the river - Mari Boman, Germany
Fifa 02 Star-Class - Viktor Fordell, Sweden
I Only Count Bright Hours - Karl Henrik Edlund, Finland
Iconic Drawings (Looking at the Stains) - Irina Popova, Netherlands
Katzmonauten, Tim Dechent/Janosch Boetckec, Germany
Land of the Setting Sun - Miyuki Okuyama, Netherlands
Light Transfers - Joakim Kocjancic, Sweden
Masala Tea - Nato Bagrationi, Georgia
My Name is Dolores - Maria José Garcia Piaggio, Spain
My Sexy Chernihiv - Bogdan Gulyay, Ukraine
Mötesplatser - Krister Kleréus, Sweden
No Map is an Island - Ali Bosworth, Canada
Reciprocity - Elena Kholkina, Russia
Searching for Neko Machi - Johanna Wallin, Sweden
Small Town - Christopher Young, Australia
Stray dog - Gennadiy Chernega, Ukraine
Sunshine & Shadow - Helga Härenstam, Sweden
The Dutch Album - Irina Kholodna, Germany
The Observer Effect - Irina Zadorozhnaia, Russia
TradeMark - Per-Olof Stoltz, Sweden
Topography of Us. Paris - Igor Chekachkov, Ukraine
Trees, Cars, Figures of People, Assorted Barries - Petr Antonov, Russia
We are the flood - Pär Fredin, Sweden
Wind Upon the Face of Waters - Johan Willner, Sweden 
100 Views of Mount Karadag - Igor Manko, Ukraine


Och vinnaren är...........Johan Willner!!

 Grattis!!!!!

lördag 12 september 2015

Instagram @uppsalafotofestival

Så har jag varit "redaktör" för Uppsala Fotofestival i ett par dagar.
Spännande men lite osynligt.
För det är ju inte så att de har världens hetaste konto.
Men jag kämpar på och laddar upp mina bilder. Idag med ett frågetema t.ex.


Så om ni har ett Instagramkonto, knappa in uppsalafotofestival i sökfönstret!

tisdag 8 september 2015

Instagramgästredaktör

Det här med smartphone har till slut nått mig. I det längsta har jag stretat emot.
"- Det är inget fel på min gamla knappmobil. Den är både vattentålig och stötsäker. Faktiskt",
var länge mitt argument.

Men i somras bröts vallen av motstånd och fruns iphone5 blev min. Hon hade tröttnat och gått över till Samsung.
Och så kom mycket riktigt vågen av mobilitet. Det är Dropbox, acast, Mobilt bank ID, Facebook, ja allt det som ni andra har njutit av, och antagligen tröttnat på.
Och så är där kameran och Instagram.
Som jag skrev i förra inlägget så njuter jag av det okonstlade fotograferandet. Sikta och tryck.


Och nu har jag tagit det ett steg till. Jag ska vara ansvarig för Uppsala Fotofestivals Instagramflöde den 9 till den 16 september. På upploppsrakan skulle man kunna säga.


Så kolla in vad jag hittar på den kommande veckan @uppsalafotofestival!

PS. Vill ni se mitt eget flöde så heter jag angas104 på Instagram. Jag vet att det är konstigt, men tydligen hade jag eller någon annan registrerat mina vanliga namn så det gick inte att använda dem. DS

måndag 7 september 2015

Att göra det enkelt.

Jag har ibland gnällt över det här med Lomo o vurmen för "slarvig" fotografi.
Fattade inte grejen. 

Men så plötsligt finner jag mig själv njuta av att inte ta bilder med min vanliga kamera. Istället pendlar jag mellan en 50 år gammal fixfokus halvformatkamera, Olympus pen, och min IPhone.


Inga inställningar, bara se och knäppa. 




torsdag 3 september 2015

När det regnar manna.....

Visst är det typiskt.
Här har man blivit inbjuden till att ställa ut på Uppsala Fotofestival den 24-27 september. Samma helg som Bokmässan är här i Göteborg, och den har man ju sett nog av.
Så det är ju perfekt. Komma bort lite till där det händer.

Då bestämmer sig några initiativrika personer för att ha FOTOBOKSFESTIVAL i Göteborg de datumen.
Varför då? När jag ska glänsa på östsidan!

Nåja, det blir säkert kul i Uppsala också. Kanske hinner jag in till huvudstaden och tittar på Fotografiska.

Hursomhelst så är det spurt med att få iordning de nya bilderna till utställningen.
Svartvita bilder tagna med en gammal lådkamera från 30-talet. Tänkta att ge en tidsresa till Anne-Maries dagar i Alafors när hon gjorde sitt herbarium.
Eller som det lite pretentiöst står i presentationen på Facebook:

"-Who will tell your story when no one is left to tell it?
The photographer Per-Olof Stoltz asks himself this question after finding the school project of Anne-Marie Peterson; a simple herbarium.
With his exhibition he wants to give us an insight, a reflection and comparison of the vast difference of the past selves, especially the role of a woman, with today's selfie hysteria on Instagram and Facebook. Will not the traces of Anne-Marie give the afterworld a better sense of a person, than these digital fragments?
During the festival you will find out more about Per-Olof´s documentary journey, and also be able to see his beautiful preservation photos of her herbarium."

Så det så.




Så här tänkte jag ett tag, men inte....


måndag 10 augusti 2015

Gubbar

Satt o tittade på några auktionssajter. Letade bild.
Det var då som det här ansiktet dök upp på auctionet.com.


Per Forsell heter fotografen, var en stor del av den pictorialistiska fotoskolan på 40, 50, 60-talet. Vackra landskap, lite naket och tävlingar.
Utom för de här gubbarna.
Per Forsell samlade på dessa "original", ofta luffare. Alltid fotograferade i det här utsnittet och med denna belysning. En del av dem fick han tjata på i flera år för at få ta deras porträtt. 
Och där någonstans blev detta en kulturgärning.
På baksidan brukade han noga anteckna något om den avporträtterade.
Och mycket noggranna anteckningar om tekniken.


Så vill ni bli ägare till en sådan här klenod är det bara att kolla på auctionet. Än så länge är det bara 300:- bjudet, och en vecka kvar.

måndag 20 juli 2015

När man dammsuger sina fotoböcker...

...kommer minnena. Jag har samlat fotoböcker sedan 80-talet. Långt innan internet. 
Att överhuvudtaget hitta dem var en bedrift. För mig blev Köpenhamn en plats för fynd. Amsterdam likaså. Och att fynda innebar alltså inte billigt. 
Så när jag nu sitter och dammsuger och packar mina böcker inför dem stundande flytten kommer jag nästan ihåg var ja hittat varje bok. 


En resa o tid och platser.
Fast ännu roligare blir det att packa upp dem sedan. 



onsdag 8 juli 2015

Self

Så kom då första mejlet.
Det där som berättar lite mer.
Om vad som gäller för oss utställare på Uppsala Fotofestival.



Jo, för det är det som är nästa anhalt för min herbarium-utställning.
Temat är Self.
Själv, jag, mitt.......
Och mina gamla, digitaliserade växter hör dit hur?

Jo, här kommer den andra halvan av projektet in.
Historien om Anne-Marie Peterson som gjorde herbariet 1931.
Jag har fått hjälp med att forska lite och kommit fram till att historien slutar med henne.
Inga barn. Inga syskon. Inga kusiner eller bryllingar.
Ingen.
Och då infinner sig frågan i denna självfixeringens tid.
Vad blir det kvar efter en människa när ingen finns kvar att berätta?

Jag har åkt till Alafors med ett par gamla kameror.
Fotograferat hennes skola.
Väveriet där hennes pappa arbetade.
Ängarna.
Ån som rinner förbi.
Försökt att koppla vår tid med Anne-Maries 30-tal.


Kom till Uppsala den 24-27 september så får ni se hur det går.