Bilder, bilder, bilder

Bilder, bilder, överallt bilder.
Det är Twitter, Instagram och Facebook.
Själv har jag varit med i några sk. streetfotografi grupper på Facebook. Men det blir så förbannat urvattnat. En jävla massa skott i natten.
Motljus, skuggor, blickar, titta där en så rolig gubbe. Eller är det en hund?

Så vad gör att en del är fotografer medan andra kallas amatörer?
Målet, tror jag.
Att se fotografit som en källa för berättande. Fylla de där fyra ramarna med mer än bara ljusspår.
Att kunna ta ur sig själv och bära det vidare till betraktaren.
Själv har jag förbålt svårt med enstaka bilder.
Att bygga en historia med flera bilder är mera min grej. Kunna spela med alla tangenterna.
Så, då fick jag ur mig det iallafall.

Go' onsdag på er alla!

 

 

Crowdfunding???

Jag ska ju ha en utställning på Botaniska här i Göteborg i sommar.

Och nu har lokalen ändrats till en större, och bättre , vilket öppnar för lösningar som inte var aktuella från början. Nu kan jag göra den utställning som jag egentligen vill.
Men det kostar.
Så jag tänkte på Crowdfunding. Har som hastigast kollat igenom sajter, fattar liksom konceptet, men blir inte riktigt klok på hur och var jag skulle kunna nå fram bäst.
Är det någon som läser dethär som har provat detta? Erfarenheter? Jag är intresserad av både negativa och positiva.

En Oscar!?

Så har kanske sagan Vivian Maier nått hela vägen. Nu är filmen som John Maloof gjort om sin resa med hennes bilder nominerats för en Oscar.
Som bästa dokumentär.
Heja, heja!

Suburbia

Bill Owens, mannen som kom att ge den definitiva bilden av 70-talets amerikanska förortsliv. Med bilder som lyckades komma så nära en kultur som verkade handla om allt annat än att komma nära.

 

 

Han gjorde det som ett noggrant planerat projekt.

Platsen är Livermore i Kalifornien.

En lista över vad han ville fotografera sattes upp. Jul, Thanksgiving, Fjärde juli, Födelsedagar mm. Varje lördag under ett år åkte han dit för att fotografera.

Hela boken är alltså fotograferad under 52 lördagar.



 

 

I don't feel that Richie playing with guns will have a negative effect
on his personality. (He already wants to be a policeman.) His childhood
gun-playing won't make him into a cop-shooter. By playing with guns
he learns to socialize with other children. I find the neighbors who are
offended by Richie's gun, either the father hunts or their kids
are the first to take Richie's gun and go off and play with it.

 

We're really happy. Our kids are
healthy, we eat good food, and we
have a really nice home.

 

En stor del av Suburbias storhet är kommentarerna som är till alla bilderna. Här kan du se vissa delar med just dessa kommentarer. Klicka bara på Gallery-knappen. Där finns ockå en bra text om själva projektet.

Bill Owens hemsida hittar du här.

 

Så vad hände sedan? Den fotografi som Owens ville göra gick inte att leva på så han lade ner och började brygga öl. Blev pionjär inom den så populära mikrobryggeritrenden. Så kan det gå. Eller?
Här en film om vad Bill Owens gör idag. En mix av två karriärer kan man kanske säga.

Nya tag

Det är lite kaos i skallen så här på väg in ett nytt år.
Många projektidéer som snurrar.
En del mer verkliga än andra.

Mest konkret såklart min Herbariumutställning. Juni/juli på Botaniska här i Göteborg.
Mycket att planera och skriva.

 

Sedan åker jag ju en massa buss, båt och spårvagn för mitt Årskortprojekt.

Och så vill jag berätta om min uppväxts Rydebäck, villaområdenas villaområde.
Då ett boende i tiden, men idag? Vet att jag fick en fantastisk uppväxt, mina föräldrar kunde förverkliga drömmen om ett eget hus tillsammans med en massa andra medelklassfamiljer. En inkomst, hemmafruar, barn på gatorna.
Men redan under min tid där började hemmafruarna bli färre och gatorna allt farligare. Hur är det nu? Är det fortfarande en symbol för ett medelklassliv? Egen täppa med eget hus.
Någonstans i bakhuvudet viskas namnet Bill Owens.
Kanske är det min tur att berätta om den där villatillvaron.

Och så alla sidomappar i datorn som fylls på så sakteliga.

Tower of David

Alejandro Cegarras bilder från det övergivna höghuset i Caracas har synts lite överallt. Inte så konstigt. Förutom fantastiska bilder så innehåller historien så mycket av vår tid. Kapitalistisk bubbla, människans förmåga att överleva och fånga tillfället, ett samhälle i samhället. Och en huministisk värme.

Från skugga till digitalfoto

Här är något för alla er som gillar gamla fotografiska processer!!

Packa rätt!

Bra att veta den dag någon beställer. Och betalar för det!

Sovjetiska busshållplatser

Jul